Reseberättelse från Idrottsmedicinska vårmötet i Umeå

11-13 maj 2017

I maj bjöd Svensk Förening För Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin (SFAIM) in till sin årliga kongress, denna gång i Umeå. Och trots att samlingen gick under namnet VÅRmötet hälsade Umeå oss med rikligt snöfall och i älven utan för kongresslokalen Väven flöt isflak förbi. Men förutom det kyliga vädret var mötet en trevlig och lärorik upplevelse. Temat för mötet var ”Ungdomar, fysisk aktivitet och tävlingsidrott”. Det blev mycket fokus på främre korsbandsskador hos unga vilket alltid intresserar en ortoped med idrottsintresse, men också flera intressanta föreläsningar om bl a bekymret med tillväxtzoner hos idrottande ungdomar, hög förekomst av ryggsmärta och degenerativa förändringar i kotpelaren hos ungdomar på skidgymnasiet i Åre och presentation av träningsbyxor med inbyggt EMG för bättre analys av träningsresultat och skaderisk. Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste som jag tog med mig från de olika föreläsningarna.

Behandling av ACL-skador hos unga idrottare

En av mötets ”keynote speakers” var Roman Seil från Luxemburg som pratade om ACL-skador hos växande ungdomar och vad man bör ta särskild hänsyn till. Barn har naturligt en högre ledlaxitet än vuxna och därför är det viktigt att alltid jämföra med det friska knät för att göra en korrekt klinisk undersökning. Dr Seil hade aldrig hört talas om någon under 14 år med ACL-skada som senare blivit elitidrottare, och ingen i publiken kunde heller ge något exempel. Det tolkades som att korsbandsskador i så ung ålder blir en sorts naturlig selektion och ett bevis för att den individens kropp inte är lämpad för idrott på elitnivå. Därför ska valet av akut operation vid korsbandsskada hos unga inte handla om att möjliggöra återgång till idrott utan om att behandla brosk- eller meniskskada och rädda leden från ytterligare skador. Individer med hyperextenderande knän och hög Beighton score har högre risk för ACL-skada, och det finns en klart ökad förekomst i vissa familjer. Vid val av operationsmetod rekommenderades borrkanal genom fysen på tibia, med max 8 mm tunnel, ev kan man undvika fysen i femur. Barn som opererats med ACL-rekonstruktion bör följas tills fyserna slutits. Barn har högre förekomst av revision efter ACL-rekonstruktion än vuxna.

Rehab

Generellt under mötet rekommenderades återgång till idrott efter ACL-rekonstruktion först efter 9 månaders rehab, inte redan efter 6 månader. Det rekommenderades minst 3 månaders preoperativ rehab för att värdera om indikation för operation förelåg. Vi fick också veta från publiken att i Jämtland/Härjedalen har alla distriktsläkare utbildats i att patienter med svullet knä efter knäskada ska remitteras till ortoped för bedömning, och det verkar ha fallit väl ut. Uppfattningen från Stockholm var att där missas många ACL-skador när patienter som söker primärvården misstolkas som ofarlig stukning (och tyvärr gäller nog detsamma i Skåne).

Bekymret med tillväxtzoner

Anna-Karin Wikström, fysioterapeut på Idrottsmedicinska kliniken på Bosön och arbetar med gymnaster på elitnivå, pratade om problemet med tillväxtzoner hos idrottande ungdomar. Fysfrakturer medför längre tid innan återgång till idrott jämfört med diafysära frakturer. Calcaneusapofysit är vanligt hos barn och ungdomar men misstolkas ofta som hälsporre. Blir ofta bra vid rätt ställd diagnos (noggrann klinisk undersökning) och tillräcklig avlastning. Vid ensidig Mb Schlatter rekommenderas utredning med röntgen efter 6 månaders besvär för att utesluta att smärtan beror på tumör istället, ev bör utredning med röntgen göras direkt på alla med dessa besvär. Hos gymnaster är avulsionsfraktur i tuber ischii vanlig och mest känt som ”Schlatter i rumpan”. Kan ge kroniska problem om man inte vilar tidigt, rekommendationen var ingen träning eller skolidrott på 3 månader.

Ryggsmärta hos elitsatsande ungdomar på skidgymnasiet

Cecilia Agnvall arbetar som fysioterapeut på Åre skidgymnasium och har under åren noterat att ovanligt många elitsatsande ungdomar haft problem med ryggsmärta och vid undersökning med MR har man sett degenerativa förändringar med sänkta diskar och ödem i kotorna som man normalt inte ser vid MR av ryggen på en 15 -åring. Hon har själv kopplat det till felaktig och alltför hög träningsbelastning, framför allt styrketräning, hos ungdomarna som inte sällan tränar på samma nivå som vuxna elitidrottare vilket inte deras kroppar är anpassade för. Trots att detta påpekats för tränare på utbildningarna har ingen tagit problemet på allvar och ingen förändring har skett. Därför genomför hon nu en studie för att kunna lägga fram vetenskapliga bevis. Ska bli spännande att se de resultaten.

Vårmötet 2018

Nästa år kommer Idrottsmedicinska vårmötet att hålas på Karolinska Institutet i Stockholm 26-27 april. Upplägget kommer att vara lite annorlunda jämfört med tidigare. För att hålla nere kostnaden kommer mötet bara att vara två dagar. Det kommer inte att vara några parallella föreläsningar, så man behöver inte känna att man missar något. Föreläsningarna kommer mer att vara som interaktiva symposier på 90 minuter vardera men olika teman. Varje temasession inleds med föreläsning och sen blir det diskussion bland åhörarna för att komma fram till konsensus i frågan.

Malmö, 2017-06-28

Susanne Hansson