Riskfaktorer för ljumskskador för manliga fotbollsspelare

Sträckningar av ljumsken är en av de vanligaste skadorna inom fotbollen. Incidensen har visat sig ligga på 1 skada/1000 speltimmar, samt motsvarar ungefär 11-16 procent av alla skador inom fotbollen. När man tittar på risken för ljumskskada tittar man på yttre och inre faktorer. Inre faktorer som kan ligga till grund för ökad risk är ålder, tidigare ljumskskada med icke adekvat rehabilitering, bålstabilitet, minskad abduktion i höften (höftens förmåga att föras ut i sida) och svaga höftadduktorer (muskler som för benet in mot motsatt ben).

En studie genomförd i Norge 2010 undersökte de inre riskfaktorerna för ljumskskada bland manliga fotbollsspelare. Studien inkluderade 508 spelare i 31 fotbollslag. De använde sig av GrOS (Groin Outcome Score) och klinisk undersökning för bedömning a ljumsken. Spelarna följdes därefter under en säsong.

Under säsongen uppstod 61 ljumskskador som påverkade 55 ben, 51 spelare. Incidensen den säsongen låg på 0,6 skador/1000 speltimmar, 0,3 skador/1000 träningstimmar och 1,8 skador/1000 matchtimmar. Tidigare ljumskskada och svaga adduktorer visade sig vara signifikant för ökad risk av ljumskada.

Konklusionen av studien är att spelare med tidigare ljumskskada och/eller svaga adduktorer har en ökad risk för skada. Tidigare ljumskskadade spelare har 2 gånger ökad risk och spelare med svaga adduktorer har 4 gånger ökad risk(!) för ljumskskada.

Sammanfattat av: Henrik Nilsson, Leg Sjukgymnast, MSc Idrottsmedicin.

Engebretsen AH, Myklebust G, Holme I et al. Intrinsic risk factors for groin injuries among male soccer players. Am J Sports Med. 2010 Okt; 38(10):2051-7. Epub 2010 Aug 10. doi: 10.1177/0363546510375544

IM Syds Jacob Gudiol pratar om träning och kost i TV4

http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=2391781

Experten krossar vanliga tränings- och hälsomyter

Jacob Gudiol, föreläsare och författare, finns i studion och krossar några av våra vanligaste hälso- och träningsmyter om bland annat kolhydrater, barfotalöpning och stabilt blodsocker.

I TV4 Play från och med:
lördag 11:47

Sjukgymnastik versus operation vid menisk-skada och artros

Artros samt sprickor (tears) i menisken är vanligt förekommande i knän. Man räknar med att ca 9 miljoner av USA:s befolkning besväras av artros. Skador på menisken är mer förekommande hos personer som har artros och tidigare studier har påvisat att ca 35% av befolkningen över 50 år har en röntgenologisk spricka i menisken. Dock bör det påperkas att 2/3 av dessa oftast inte har några symptom.

I tidigare studier har man jämfört operation (artroskopi) versus icke-operation hos personer med artros, och man har då funnit att det inte har funnits någon skillnad gällande knäets funktion eller smärtlindring 24 månader efter avslutad behandling. Dessa studier har dock endast fokuserad på artros och ej på menisken.

I en nyligen publicerad artikel i den ansedda tidskriften  The New England Journal of Medicine jämförde man sjukgymnastik versus operation (artroskopi) hos 351 personer med en röntgenologisk verifierad spricka i menisken + artros. Deltagarna var över 45 år och randomiserades till antingen operation+post operativ sjukgymnastik eller till standardiserad sjukgymnastik. Utvärdering gjordes efter 6 månader samt 12 månader med the Western Ontario and McMaster Universities Osteoarthritis Index (WOMAC) physical-function score. Efter 6 månader och 12 månader hade båda grupperna uppnått en förbättring gällande knäets funktion, och man kunde ej notera någon signifikant skillnad mellan grupperna. Det bör dock påpekas att 30 % av de som randomiserades till sjukgymnastik ändå gjorde en operation och 6 % som var randomiserades till operation valde att inte opereras.

Författarnas slutsats är att personer med artros samt menisk-skada initialt bör rekommenderas sjukgymnastik innan man överväger operation. Det är fortfarande oklart om de som genomgick operation har en större risk för progression av sin artros i framtiden, vilket man planerar att följa upp i kommande studier.

Sammanfattat av: Kristina Fagher, leg Sjukgymnast, MSc Idrottsmedicin

Katz JN, Brophy RH, Chaisson CE et al. Surgery versus physical therapy for a meniscal tear and osteoarthritis. N Engl J Med. 2013 May 2;368(18):1675-84. Epub 2013 Mar 18. PMID 23506518

 

 

 

 

Valet av dubbar och skaderisk

Att valet av skor kan påverka prestationen inom många sporter är väldigt klarlagt. Dubbarna finns på fotbollskorna av en orsak precis som det finns spikar på sprinters löparskor och skenor på skridskor, det hjälper prestationen.

Skaderisken kan påverkas av valet av dubbar på dina fotbollskor
Kan valet av dubbar på fotbollsskorna påverka din skaderisk? En ny studie antyder att så är fallet.

Något som däremot inte alls är lika väl studerat är om valet av dubbar och dess funktion kan påverka skaderisken. En nyligen publicerad studie från Kanada ämnade dock att försöka undersöka just denna fråga. Upplägget på studien var i princip ganska enkelt. Det man gjorde var att man testade skorna för 555 amerikanska fotbollsspelare med en medelålder på ungefär 16 år. Det man testade var skornas traktion mot underlaget vid framåtlöpning och vid rotation.

Deltagarna följdes sen under en säsong och man noterade alla icke-kontaktsskador och undersökte om det fanns något samband mellan skornas egenskaper och skaderisken hos spelarna.

Resultatet blev att man såg en signifikant ökad skaderisk hos deltagarna som hade skor som gav stor traktion vid rotation. Skaderisken ökade också linjärt ju mer rotationstraktion skorna gav. Det verkar alltså inte som att det är något tröskelvärde som ska passeras utan skaderisken ökade hela tiden allt eftersom traktionen i rotation ökade. Skorna med minst traktion vid rotation hade en skaderisk på 4,2 skador per 1000 exponeringar medan skorna med mest traktion innebar en skaderisk på 19,2 skador per 1000 exponeringar.

Samtidigt fann man att skor som gav stor traktion vid framåtlöpning inte nödvändigtvis hade stor traktion vid rotation. Även här verkade det vara ett linjärt förhållande där alltså mer traktion gav mindre skaderisk och mindre traktion ökad skaderisk. Antalet skador per 1000 exponeringar varierade från 4,7 till 21,7.

I själva verket var det skorna med hög traktion vid framåtlöpning som samtidigt hade låg traktion i rotation som var de säkraste skorna. Det här innebär alltså att när du köper skor ska du försöka hitta ett par skor som ger dig bra fäste när du springer framåt och stoppar men samtidigt ger lite traktion när du roterar på underlaget. I alla fall om du är ute efter att minska skaderisken. Och enligt studien finns faktiskt dessa skor 🙂

Du kan läsa lite mer kring studien i New York Times, When Athletic Shoes Cause Injury

Referens:

Wannop JW, Luo G, Stefanyshyn DJ.
Footwear Traction and Lower Extremity Noncontact Injury.
Med Sci Sports Exerc. 2013 May 7. [Epub ahead of print]